Notre-Dame

Notre-Dame, eller Notre-Dame de Paris som katedralen egentligen heter, ligger som bekant i Paris, närmare bestämt mitt i Seine, på ön Île de la Cité. Notre-Dame är en av de första gotiska katedralerna som byggdes i Europa, och anses av många även vara ett av de finaste exemplen på fransk gotisk arkitektur. I Notre-Dames arkitektur kan man se en tydlig skillnad jämfört med den romanska arkitekturen, då naturalismen har fått synbart inflytande i kyrkans skulpturer och glasmålningar, något som ger den religiösa byggnaden ett mer sekulärt utseende än tidigare kyrkor. Därmed inte sagt att katedralen inte är en viktig religiös symbol. I Notre-Dames skattkammare finns till exempel några av de mest värdefulla katolska relikerna, bland annat det som sägs vara Jesus törnekrona, en flisa av korset han fästes på och en av spikarna han korsfästes med. Skaparen bakom Notre-Dame var Maurice de Sully, och katedralen uppfördes mellan år 1163 och 1345. Den har klassats som ett världshistoriskt monument av FN.

Notre-Dames skapare, Maurice de Sully, var i början av 1160-talet nytillträdd biskop i Paris. Han ansåg att Paris dåvarande katedral var ovärdig staden, och beslöt att den skulle rivas ner till grunden. För att göra plats åt den nya katedralen, som Sully sägs ha sett i en vision, var man även tvungen att riva flera intilliggande hus. Arbetet med att bygga katedralen skulle som bekant pågå i mer än 200 år, och under den tiden arbetade flera olika arkitekter med bygget. Detta ser man spår av än idag, till exempel genom tornens varierande stilar och höjder.

Sedan katedralen stod klar har man i omgångar arbetat med att restaurera den, framförallt efter franska revolutionen, då stora delar av kyrkans religiösa bilder skadades eller förstördes. Man påbörjade därför en omfattande renovering år 1845, och ytterligare ett restorationsprojekt påbörjades år 1991.

Det kanske bästa med Notre-Dame är att katedralen ligger i centrala Paris, vilket betyder att man efter ett besök i dess mörka och stämningsfulla inre kan gå ut i solen och sätta sig på uteserveringen till ett franskt café och dricka café au lait. Om du skulle vilja återskapa den känslan i din egen trädgård hemma, kan du leta efter utemöbler i fransk café-stil på Buildor.se.

Vasilijkatedralen i Moskva

Vasilijkatedralen i Moskva

Moskva är en stad med många karaktäristiska kännetecken som vittnar om dess långa historia. Inget lär dock vara lika känt som Vasilijkatedralen. Med dess sagoliknande torn och färgglada fasad liknar den inget annat och människor kommer hit från hela världen för att få en glimt av katedralen. Faktum är att Vasilijkatedralen har blivit ett av hela Rysslands främsta turistmål och byggnaden har därför inte bara en arkitektonisk aspekt utan också en rent nationalekonomisk. Utan katedralen skulle nämligen färre turister besöka Moskva – så viktig är den för Moskvas image som kulturstad och den har blivit något av en symbol för Rysslands huvudstad.

Även om kyrkan ser modern ut i sin utformning har den anor långt tillbaka i tiden. De sträcker sig ända tillbaka till 1500-talet när en känd regent vid namn Ivan den förskräcklige styrde det ryska imperiet med järnhand. Han beslöt sig för att en kyrka skulle uppföras mitt i Moskva och den skulle vara det vackraste som någonsin hade skådats i landet. Valet av arkitekt föll på en man vid namn Jakovlev som fick i uppdrag att rita kyrkan. Efter uppförandet av kyrkan har en myt spridit sig om att Jakovlev skulle fått ögonen utstuckna för att han aldrig skulle överträffa verket igen. Även om det inte stämmer säger det en del om vilken status kyrkan fick omedelbart efter att den hade byggts.

Vasilijkatedralen är inte bara intressant för gemene man som är på besök i Moskva och vill bocka av sevärdheterna. Även de allra mest insatta arkitektexperterna kommer hit för att beundra byggnaden. En anledning till det är att kyrkan är en annorlunda blandning av flera olika arkitektstilar. Å ena sidan har den tydliga influenser från den nordryska arkitekturen medan den samtidigt har hämtat inspiration från den sydryska motsvarigheten. Resultatet är en unik mix av stilar som utgör denna banbrytande byggnad och gör att den ställer sig i en egen kategori när det kommer till europeisk arkitektur.

Det är inte bara ytan som räknas när det gäller Vasilijkatedralen. Eftersom katedralen tillhör den rysk-ortodoxa kyrkan har den också en prestigefylld konfessionell aspekt. Här arrangeras regelbundet gudstjänster som är öppna för allmänheten även om de normalt hålls på ryska.

Sankt Savas tempel i Belgrad

Sankt Savas tempel i Belgrad

Belgrad är en plats för många vackra byggnader. Den allra finaste är kanske Sankt Savas tempel som har blivit något av en ikonisk plats när det gäller den serbiska huvudstaden. Den har en lång och hisnande historia som knyter an till viktiga historiska skeenden som ett flertal krig och regeringsskiften. Dessutom är Sankt Sava en viktig religiös plats för troende, vilket gör att den fyller både ett estetiskt och ett funktionellt behov i dess omgivning i Belgrad. På så sätt har Sankt Savas tempel blivit en inflytelserik kyrka som lockar till sig människor från alla olika inriktningar och nationer.

Med tanke på att Sankt Savas tempel färdigställdes först i slutet av 1900-talet kan den inte kallas för ålderstigen. Det var nämligen först 1989 som den sista handen lades på fasen och den kunde till slut avtäckas för allmänheten. Det hade dock sina skäl som ger en spännande inblick i Serbiens turbulenta historia. Kyrkan började nämligen byggas redan på 1800-talet när de dåvarande styrande ansåg att de borde hedra helgonet Sankt Sava på ett lämpligt sätt. På grund av flera olika krig – däribland två världskrig och flera inbördeskrig – tog det lång tid innan kyrkan kunde färdigställas.

Sankt Savas tempel är den största ortodoxa kyrkan i världen, vilket är en stor bedrift med tanke på antalet ortodoxa kyrkor som finns runt om i världen. Det har gjort att kyrkan har blivit något av en pilgrimsplats för ortodoxt troende som vallfärdar hit för att tända ett ljus, be en bön eller bara ta en rundvandring i kyrkan. Hit lockas förstås också många turister och andra nyfikna som vill ta in kyrkans magnifika fasad och titta på hur den ser ut invändigt. Här arrangeras regelbundet gudstjänster inom den ortodoxa tron, vilket bidrar till att kyrkan ger ett levande intryck.

Eftersom kyrkan är relativt ny har den ännu inte behövt gå igenom några omfattande renoveringar. Att ta hand om världens största ortodoxa kyrka är inget lätt jobb, men det behövs regelbundet underhåll för att den ska hålla sig i bra skick. Även mindre byggnader kan vara i behov av fastighetsförvaltare för att allt ska fungera som det ska.

Domkyrkan i Uppsala

Domkyrkan i Uppsala

Storslagna katedraler är kanske främst något som förknippas med större städer på kontinenten, men vi har faktiskt vår beskärda del av vackra byggnader här i Sverige också. Ett praktexempel på det är Domkyrkan i Uppsala som är Nordens högsta kyrka. Den gör kyrkan till ett givet landmärke för hela regionen och dess tinnar och torn syns långväga ifrån för besökare som besöker staden strax norr om Stockholm. Kyrkans historia sträcker sig många århundranden tillbaka i tiden – till en tid när Sverige såg betydligt annorlunda ut jämfört med vad det gör idag. Numera är Domkyrkan inte bara en nationell angelägenhet utan det kommer också människor från andra länder för att betrakta byggnaden.

Domkyrkans bygge var en notoriskt utdragen affär. Den påbörjades på 1200-talet när dåtidens mäktiga män ansåg att det behövdes ett landmärke i Uppsala. En fransk arkitekt lånades in för att färdigställa bygget, men han fick åka hem igen när det saknades pengar att slutföra byggnaden. Istället skulle det dröja över hundra år innan Domkyrkan äntligen kunde slå upp portarna till sitt magnifika innandöme. 1435 nämns som året när Domkyrkan slutligen stod klar – och det blev snabbt en viktig symbol för både Uppsala och hela Sverige. Totalt mäter Domkyrkan 118,7 meter, vilket gör att den sträcker sig högt över alla byggnader i dess närområde.

Än idag fyller Domkyrkan en viktig plats utöver dess givna position som destination för nyfikna turister. Här arrangeras varje vecka gudstjänster som alla är välkomna att delta i. Vid större högtider som nyår och påsk kan människor komma hit och delta i midnattsmässan. Dessutom arrangeras det ofta konserter av klassisk musik som drar nytta av Domkyrkans speciella akustik. Som religiös samlingspunkt är Domkyrkan inte mindre viktig. Här har Sveriges ärkebiskop sitt säte och kyrkan tillhör den statliga Svenska kyrkan.

Kyrkan fungerar också som en begravningsplats för framträdande personer. Här ligger exempelvis Emanuel Swedenborg – den kände svenske predikanten – begravd. Här finns också naturbiologen Carl von Linné vars namn är vida känt även internationellt. Den allra mest kända graven lär dock vara Gustav Vasa som varje besökare som besöker Domkyrkan kan stanna till vid och titta på.